Färdplan Flen – ett flummigt projekt

När man tar del av det som händer kring Färdplan Flen på kommunens hemsida, i Glimten eller på annat sätt får man ett intryck av att kommunledningen angripits av en epidemisk smitta, oändligt mycket mera ödesdiger än salmonella och influensa, en psykisk epidemi som förmörkar förståndet omtöcknar förmågan att tänka självständigt, att tänka kritiskt och logiskt och som är på väg att omvandla kommunen till ett dårhus. Smittan sprids nu vidare till invånarna bland annat med en metod som kallas Open Space. I metoden ingår att kalla kommuninvånarna och tjänstemän till stora sammankomster  där de indelas i grupper som för att komma varandra nära får ställa upp sig i skonummerordning och sedan diskutera bland annat Vision Flens kommun2019, Ortsutveckling, Dialog och delaktighet, Attraktiv arbetsgivare och Effektiv organisation. Det är nu hög tid att leta rätt på smittkällan. Kan den möjligen vara kommunchefen Lars Rådh?

På kommunens hemsida påstås att Färdplan Flen är ett långsiktigt hållbart arbete för att utveckla kommunen och varumärket och att målet är att åstadkomma en mer positiv utveckling för hela kommunen. Det är naturligtvis inte fel att försöka åstadkomma en positiv utveckling för kommunen. Men av en helsida i ”Glimten – information om den mångsidiga bygden”, som delades ut till kommuninvånarna före midsommar, framgår att hittills inget konkret åstadkommits. Men många spelar med i spektaklet. Det förefaller vara mest ord och ofta ord som ingen begriper innebörden av. Vad innebär det att kommunalrådet Anders Berglöv är projektägare? Vad innebär det att vara delprojektägare? Vad är i sammanhanget ett strategiskt mål? Vad gör en medborgardialogberedning? Vad betyder leverans i samband med Färdplan Flen? Vad skall en långsiktig kommunikations- marknadföringsstrategi innehålla och till vem skall den rikta sig? Vad innebär varumärke i kommunala sammanhang? Nu har projektet Färdplan Flen pågått i två år. Men enligt kommunchefen kommer det att ta ytterligare åtta år innan man kan vänta sig resultat. Och det kommer naturligtvis att kosta åtskilliga miljoner.

I sjukdomsdiagnosen ingår hybris. Kommunledningen kallar sig strategiska staben. De tror sig tänka nytt och stort. Där finns bland annat en informationsstrateg, en personalstrateg och en tjänsteman som är ansvarig för utveckling och strategi. Ordet strategi för tankarna till militär verksamhet. Högste befälhavare är väl kommunalrådet Anders Berglöv, kommunchefen Lars Rådh ett slags stabschef, år 2010 anställdes en adjutant Karina Krogh, som är projektledare för Färdplan Flen, till sitt förfogande har hon en stabsfurir Päivi Hellberg, som kallas projektadministratör. Tillsammans tycks alla flumma omkring.

Vid strategiska överväganden kommer en analys av den egna situationen först. När det gäller situationen för flens kommun finns åtskilligt med material att hämta från Sveriges kommuner och landsting (SKL) Skolinspektionen och Socialstyrelsen och naturligtvis från tjänstemän verksamma i kommunen och invånarna. Bland det allvarligaste i Flen är att skolresultaten är så dåliga. I Sverige finns 290 komkuner. I de öppna jämförelser som SKL gjort beträffande skolan hamnar Flen i bottenskiktet. Om utvecklingen fortsätter intar Flen snart bottenplatsen. Även i de nutidsorienteringar som Dagens Nyheter anordnar för niondeklassarna hamnar Flen långt ned. Läser ”Strategiska staben rapprorterna från SKL, Skolinspektionen och Socialstyrelsen? Om man gör det hur kan man då under flera år satsa pengar på flumprojektet Färdplan Flen?

Det framhålls ofta att Flen, men det gäller då tätorten, har ett bra läge med pendlingsavstånd till Eskilstuna, Katrineholm, Norrköping, Nyköping, Stockholm Strängnäs och Södertälje. Flen borde vara en bra plats att lokalisera företag till. Det går bra att bo i Flen och arbeta eller ägna sig åt högskolestudier i närliggande orter. Det är inte det geografiska läget som är fel. Det måste vara Flens kommun.

På nivån under strategi talar man i militära sammanhang om taktik. Där finns tre huvudbegrepp, Kraftsamling, Överraskning och Handlingsfrihet. Kraftsamling för Flens kommuns del borde innebära en satsning på tätorten Flen och skolan. Överraskning att man slutar se Flens kommun som en turistattraktion och slutar tro att det går att locka fast bosatta till kommunen genom att projektera sjönära tomter för lånade pengar i Malmköping, Mellösa och andra ställen, långt från kommunikationer, affärer och skolor. Öka i stället ansträngningarna att locka företag till Flen och varför skulle inte Landstinget Sörmland och länsstyrelsen kunna förlägga verksamhet till Flen? Varför inte erbjuda studenter billiga bostäder?  Handlingsfrihet innebär att Flens kommun inte skall ge sig in i riskfyllda projekt.

Jag vet inte vad kommunchefen Lars Rådh menar med att utveckla varumärket. Ett varumärke skall stå för någonting som till exempel att märket Volvo  står för säkerhet. I samband Open Space-möten har föreslagits att violen som förknippas med Flen borde kastas på sophögen. Violen borde vara Flens självklara logotyp. Men en logtyp skall förknippas med något. Det borde för Flens del vara bra skolor, bra barn- och äldreomsorg och ett rikligt kulturutbud. Då skulle nya Flensbor strömma till.

Stoppa smittan och satsa på det som är viktigt och realistiskt.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: