KRISTDEMOKRATERNA – EN BEDRÖVLIG HISTORIA

Kristdemokraterna skulle kunna fira 50-årsjubileum 2014. Men opinionssiffrorna blir allt lägre och partiets politik allt mer besynnerlig och högerextrem. Det vore nog bäst om partiet gick i graven före 2014.

1960-talet då partiet bildades var i många avseenden omdanande. Den ekonomiska utvecklingen var gynnsam. Allt fler kunde skaffa sig bil, sommarstuga och åka på semester. En förutsättning för den goda ekonomiska utvecklingen var att fler gifta och samboende kvinnor gav sig ut i förvärvslivet. Nya preventivmedel gjorde entré och synen på familjebildning och moralfrågor förändrades. Kvinnoprästreformen som beslutats 1958 vållade fortsatta strider. Vilgot Sjömans film 491, som visades första gången i mars 1964 upprörde många.

När ett förslag om att skära ned kristendomsundervisningen i gymnasieskolan lades fram 1963, väckte detta opposition. För opinionsbildning mot att skära ned kristendomsämnet bildades Samkristna skolnämnden. I slutet av 1963 startade nämnden en namninsamling, vilken lyckades samla in över två miljoner namnunderskrifter. Då föddes idén om att starta ett kristet politiskt parti. Den 24 januari 1964 skrev Lewi Pethrus en ledare i tidningen Dagen med rubriken ”Nytt politiskt parti” och uppmande till debatt. Till debatten tillfördes stoff när 140 läkare den 31 januari till regeringen överlämnade en skrivelse om moralen i Sverige. En av läkarna var Åke Berglund som hade ett nazistiskt förflutet. Rektorn för kyrkans lekmannaskola i Sigtuna inbjöd i slutet av januari till en konferens kring ämnet ”Kristendom och politik”. En kommitté bildades för att undersöka möjligheterna att bilda ett kristet parti. I mars 1964 samlades i Stadsmissionens lokaler i Gamla Stan ett antal pingstpastorer och konservativa och högerextrema personer för att diskutera partibildandet. En interimsstyrelse bildades och en programkommitté tillsattes. Den 21 mars meddelades att ett nytt politiskt parti bildats. Partiet skulle heta Kristen demokratisk samling (KDS) och partiledare blev pastorsadjunkt Birger Ekstedt. Han hade tidigare varit sekreterare i organisationen Kristet samhällsansvar (KSA) där Lewi Pethrus var ordförande. I programkommittén som bildades ingick bland annat rådman Harald Ljungström och pastorn i Maria församling Eric Grönlund. Efter partibildningen bildades kommittéer på det lokala och regionala planet. I Stockholm blev Harald Ljungström ordförande.

I slutet av maj meddelade Harald Ljungström Lewi Pethrus och Birger Ekstedt att han tidigare varit medlem i Sveriges nationella förbund (SNF). Anledningen till att han tog upp detta var att man i Stockholm ville ha Ljungström som första namn på riksdagslistan. Han var villig att ställa upp men ville försäkra sig om att hans tidigare politiska engagemang inte utgjorde något hinder. Han fick besked av både Pethrus och Ekstedt att så inte var fallet. Vare sig Pethrus eller Ekstedt kan ha svävat i okunnighet om vad SNF var för organisation. När det visade sig att en av partiets pressombusmän, Lennart Aae, delat ut antisemitiska flygblad i vilka det förklarades att Anne Franks dagbok var ett falsarium beslutade man dock att skilja honom från uppdraget.

Den 19 augusti två dagar innan KDS skulle inleda sitt första riksting avslöjade tidningen Expressen Ljungströms nazistiska förflutna. Lewi Pethrus bestämde då att Ljungström skulle bli siste talare vid rikstingets första dag. Ljungström höll ett bra tal. Han förnekade att SNF varit nazistiskt. Sina judefientliga uttalanden hade han djupt ångrat och ”i tjugotvå år under tårar bett Gud om förlåtelse för”. En del insåg naturligtvis att Ljungström skulle kunna bli en belastning. För att undvika att Ljungström kom med i Rikskommittén bestämdes att ingen som stod som första namn på en riksdagslista skulle ingå i Rikskommittén. Ljungströms placering som första namn på Stockholmslistan kunde partiledningen inte göra åt och han ville inte träda tillbaka. Den som stod som andra namn på listan förklarade emellertid att han inte stod till förfogande om Ljungström skulle stå kvar. Tredje namn på listan var pastorn i Maria församling Eric Grönlund, som också var kaplan i Sanct Michaels orden, och han stödde Ljungström. Vid en ny omröstning fick Ljungström 301 röster och motståndarna fem. Vid valet 1964 fick KDS 1,8 procent av rösterna. Men skriverierna fortsatte.

Den 9 februari 1965 skrev Expressen att Sanct Michaels orden spelat en avgörande roll vid tillkomsten av KDS partiprogram och även genomdrev att Harald Ljungström fick stå kvar som första namn på KDS:s riksdagslista i Stockholm. Den ledande i Sanct Michaels orden, som bildats 1959, var advokaten Ulf Hamacher. Enligt statuterna skulle orden verka för den kristna tron, konungamakten och fäderneslandet. Ulf Hamacher var även verksam inom SNF och Ungsvenska klibben, som var en samlingspunkt för gamla nazister. Senare var han en av de ledande inom Svensk-Chilenska sällskapet som stödde Pinochet i Chile. Enligt Expressen påstod Hamacher att han biträtt Harald Ljungström med att skriva KDS:s partiprogram. Till skaran som stödde Ljungström och Grönlund hörde tydligen också den nazistanstuckne generalmajoren Nils Rosenblad som tvingats avgå 1946. Han hade fått upp ögonen för Grönlund när denne hållit föredrag hos Ungsvenska klubben. Medlemmar i Sanct Michaels orden deltog i den själamässa som hölls i Stockholm när general Franco avlidit.

Enligt Allan Sandström som skrivit boken ”KDS partiet bakom fromhetsvallen” gjorde partiet tidigt försök att knyta till sig kända personer. Bland dem som kontaktades fanns bland annat högermannen Hugo Hegeland och den reaktionäre Sven Stolpe. Engagerade sig för KDS gjorde palmehataren Alf Enerström och Gio Petré, som blev medlemmar 1974 som gjorde turnéer och talade för KDS idéer  bland annat när det gällde aborter. De lämnade partiet 1976. Att knyta kända personer till sig har KDS fortsatt med till exempel advokaten Peter Ahltin, professorn Jerzy Einhorn och förste hovmarskalken, sjöofficeren, lantbrukaren och riksdagsmannen för moderaterna Björn von der Esch. I EU-parlamentet har partiet företrätts av Anders Wijkman, som började sin politiska bana i Fria moderata studentförbundet.

På borgerligt håll betraktade man de ungefär två procent av rösterna som  under många år tillföll KDS som bortkastade. Den svekfulle centerledaren Torbjörn Fälldin ingick därför inför valet 1985 valsamverkkan med KDS . Grundlagens fyraprocentspärr sattes på det sättet ur funktion och Alf Svensson, som blivit partiledare 1973, kom in i riksdagen.  Samarbetet avbröts när Fälldin tvingades lämna partiledarposten och Alf Svensson fick lämna riksdagen 1988.

KDS antog ett nytt partiprogram 1987 och ändrade då namnet till Kristdemokratiska samhällspartiet och införde vitsippan som symbol. År 2001 bytte partiet namn på nytt till Kristdemokraterna samtidigt  antogs ett nytt partiprogram. Göran Hägglund efterträdde 2004 Alf Svensson som partiledare.

Kristdemokraterna presenterar sig som ”ett värdeorienterat idéparti” och bildades enligt egen utsago inte för att slå vakt om någon särskild samhällsgrupps intressen utan för att främja idéer med grund i den kristna etiken.

Programmet förklarar att Kristdemokraterna står för demokrati byggd på kristen människsyn och värdegrund. Kristdemkraterna utgår således från en bestämd filosofi. Medan andra riksdagspartier betraktar hållningen i livsåskådningsfrågor som en privatsak så motiverar Kristdemokraterna ofta sina ställningstafanden i olika frågor med utgångspunkt från sin kristna filosofi.

Kristen etik kan uppfattas som en trivialitet, som en idé om att vi skall vara hyggliga mot varandra. Men för många kristdemokrater går den kristna etiken betydligt längre än till denna självklarhet. Att grunda sin politik på en bestämd filosofi innebär också att man i många frågor anser sig sitta inne med den absoluta sanningen som man anser sig ha rätt att tvinga på andra människor. När Kristdemokraterna ingick i den borgerliga regeringen 1991 – 1994 genomdrev de att den filosofi som utgör grunden för Kristdemokraterna skulle läras ut i våra skolor som sanning. Skolorna skulle ha en läroplan som ”hävdar” kristen etik.

Isin bok ”Poletik”, som utkom 1990, nämner Alf Svensson hur han efter en TV-debatt bestämde sig för att hitta en bättre pedagogik. Det var sannolikt denna pedagogik eller snarare taktik som gjorde att Kristdemokraterna kom in i riksdagen 1991 och tog plats i den borgerliga regeringen.

I sin bok ”Poletik, som utkom 1990 nämner Alf Svensson hur han efter en TV-debattbestämde sig för atthitta en bättre pedagogik. Det var sannolikt den pedagogik eller snarare taktik som gjorde att Kristdemokraterna kom in i riksdagen 1991:

”Jag insåg att vi i KDS måste byta ut ordet `nej till fri abort`mot exempelvis `ja till livet`. Kort sagt , vi måste hitta en möjlighet att uttrycka oss och formulera oss så att vi slipper undan negationer och förbudsstämplar och blir betraktade som frihetskämpar.”

Genom denna taktik skulle Kristdemokraterna påverka bland annat skol-, abort- och familjepolitik, dödsbegrepp, homosexuellas ställning och stamcellsforskning. Och eftersom kristdemokraterna anser sig sitta inne med absoluta sannoingar ser man inget fel i att en vågmästarroll utöva utpressning för att genomdriva sina uppfattningar.

På den här vägen har det fortsatt. I stället för att säga att mamman skall stanna hemma och passa barnen talar Kristdemkraterna om valfrihet att stanna hemma. För att föra en framgångrik politik i enlighet med sin filosofi gäller det att få tillräckligt många röster. Då fyller de kända personerna en funktion. För att fiska röster vid valet 2006 drog sig inte Göran Hägglun för propagera för sänkt bensinskatt fastän han måste ha förstått att det med hänsyn till miljön var alldeles fel. Han fiskade också röster genom att genomdriva att fastighetsskatten skulle avskaffas. Men såväl Lagrådet som Skatteverket ansåg att det förslag som genomfördes inte innebar att fastighetsskatten togs bort. Vad som hände var att skatten omfördelades. De redan rika fick stora skattesänkningar. Betalar för detta gör de som sålt fastigheter och gjort ”vinster”, som ofta inte är några reella vinster utan beror på inflationen. Allra värst drabbas de som fått uppskov med reavinstskatten och nu får betala ränta. I den gruppen fanns barnfamlijer som bytt till större bostadsrätter när familjen växt. Där fanns änkorna som sålt sina fastigheter och investerat i bostadsrätter och plötsligt fann att deras boendekostnader ökade med tusentals kronor per år. Det Kristdemokraterna drev igenom var ett slags retroaktiv beskattning som tidigare varit främmande för svensk lagstiftning. Flera framstående ekonomer anser att det var felaktigt att ta bort den skattebas som fastigheterna utgör.

En som tydligt drivit Kristdemokraternas filosofi är Lennart Sacrédeus. Han har inte tillägnat sig Alf Svenssons i dennes bok ”Poletik” redovisade sätt att uttrycka sig. Tydligen har partiledningen bedömt att han skulle bli en belastningför partiet när det gällde att värva röster i grupper som inte omfattar Kristdemokraternas grundfilosofi. Trots starkt stöd från Kristdemokraternas kärnväljare petades han bort som kandidat till EU-parlamentet 2009.

Som första namn på Kristdemokraternas valsedel placerades Ella Bohlin. Alf Svensson placerades på plats nio. Men han startade en personvalskampanj bland annat med sponsring från den högerextreme Ian Wachtmeister. I kampanjen ingick en tillställning på Riddarhuset. Där serverades fisk-och skaldjurspaté, kalkonbröst samt grädde och jordgubbar. Överskottet från tillställningen gick till Alf Svenssons personvalskampanj. Ian Wachtmeister förklarade att ambitionen var att få in minst en halv miljon kronor. Bland gästerna fanns Peter Ahltin, dåvarande finansmarknadsministern Mats Odell och pingspastorn Stanley Sjöberg. Alf Svensson lyckades med att komma in i EU-parlamentet. Alf Svenssons gode vän Ian Wachtmeister är nu rådgivare åt  Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson.

År 2007 framlade regeringen ett förslag till kommunalt vårdnadsbidrag. Bakom detta stod Kristdemokraterna . Ett vårdnadesbidrag infördes 1 juli 2008. Det genomförda förslaget innebär att skattepengar används för att hålla barn borta från förskolan. Detta är en utveckling som går åt fel håll. Det är främst kvinnor som utnyttjar bidraget ofta i brist på annat arbete. Det går inte att försörja sig på bidraget och det ger inga pensionspoäng. Vårdnadsbidraget bidrar till att barn och kvinnor i till exempel invandrarfamiljer får det ännu svårare att integeras i det svenska samhället. I andra fall stimulerar det till en hemmafrupolitik. Kristdemokraterna tycks inte sky några medel för att rättfärdiga en barn- och kvinnofientlig politik. Vid Kristdemokraternas riksting 2010 röstades ett förslag igenom om att frågan om sambeskattning skulle utredas. Sambeskattningen avskaffades 1972. Sambeskattningen innebar att par där den ena parten tjänade mer än de andra fick mindre skatt än om de beskattats var för sig. Avskaffandet av sambeskattningen innebar att jämställdheten mellan kvinnor och män ökade och stimulerade kvinnor till att förvärvsarbeta.

Redan under Almedalsveckan 2009 började Göran Hägglund använda en vokabulär som påminner om Ny demokrati. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 18 september 2009 gick han till angrepp mot vad han kallade vänsterns kulturelit. Själv ansåg han sig företräda sunt förnuft och vanligt folk som levde i verkligheten. Som politiskt sakunnig och talskrivare har Hägglund anlitat Fredrik Haage med ett förflutet i Fria moderata studentförbundet, medverkan i den reaktionära tidskriften Salt och som ledarskribent i Svenska Dagbladet. När KDS en gång bildades lockade partiet till sig högerextremister. Nu tycks partiet fiska i just dessa vatten. Partiet är en blandning av långt gående konservatism och populism. 

Sanct Michels orden hade som valspråk: ”Prudentes sicut serpentes et simplices sicut columbae” – Var sluga som ormar och menlösa som duvor. Det förefaller som om Kristdemokraterna gjort valspråket till sitt.

Kristdemokraterna har en ungdomsorganisation med namnet Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU). Ordförande var under tre år fram till 2011 Charlie Weimars. Han föreslogs redan 2005 av valberedningen till ordförande, men det var då sannolikt avslöjanden om hans förflutna i nätverket Engelbrekt som gjorde att han då fick nöja sig med att bli förste vice ordförande. Nätverket har av somliga betraktats som högerextremt och rasistiskt. Juan Fonseca uttalade efter valet: ”Om ungdomsförbundet hade fått en halvrasist till förbundsordförande, skulle jag haft väldigt svårt att övertyga ungdomar med invandrarbakgrund att gå med i vårt parti.” Av Svenska Dagbladet 6 maj 2005 framgick att Weimars förespråkade lägre skattetryck och medlemskap i NATO, ansåg att kungen skulle vara protestant och var positiv till kärnkraft.  Men vid KDU:s riksstämma 2008 valdes Weimars till ordförande. Han var en bestämd motståndare till könsneutrala äktenskap och ansåg att om en borgerlig regering svek i äktenskapsfrågan var det inte bara ett slag mot den svenska familjen, utan det betydde också att Sveriges regering blev den första borgerliga regeringen  som aktivt fjärmade sig från den borgerliga samhällsmodellen.

År 2011 efterträddes Charlie Weimars som ordförande av Aron Modig. Han efterlyser hårdare straff och anser att språktester bör införas för den som vill få svenskt medborgarskap.

Kristdemokraterna står uppenbarligen i många frågor nära Sverigedemokraterna och har inget berättigande i svensk politik:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: