EFTERFRÅGAN OCH BEHOV

Det marknadsliberala synsättet utgår från att marknaden är ett självreglerande system. I detta system fungerar skillnader i löner och priser som signaler till marknadens aktörer om var de bör sätta in sina resurser. Skillnader i löner och priser driver också aktörerna till att anstränga sig och belönar eller straffar dem i förhållande till hur väl de anpassar sig till marknadens krav. Om detta system lämnas ostört antar man att det uppstår ett jämviktsläge som är optimalt för alla parter. I detta system fyller ojämlikheten en funktion genom att ge klara och tydliga signaler. Skillnader i löner och förmögenhet kan ses som belöning, vägledning och bestraffning. Försök att genom skatter och andra politiska åtgärder minska graden av ojämlikhet minskar tydligheten i systemet och leder till snedvridningar och minskar tillväxten. Höga och progressiva skatter anses vara särskilt skadliga. Verksamhet i statlig eller kommunal regi bör bara ske om det är absolut nödvändigt. Sådana verksamheter kan vara till exempel försvars- och polisverksamhet. Till det marknadsliberala synsättet kopplas inte sällan moraliska tankegångar. Socialpolitiska åtgärder minskar arbetsviljan och leder till moraliskt förfall. Samhällsstrukturen ses som ett rättvist resultat av mänskliga ansträngningar.
Den borgerliga alliansen nöjer sig emellertid inte med att lämna den så kallade marknaden ostörd. Men det är inte för att minska ojämlikheten som de ingriper utan för att förstärka den.
Rotavdragen tillkom en gång i tiden för att skapa arbeten inom byggbranschen och på det sättet minska arbetslösheten. Nu är det brist på byggnadsarbetare och många av de byggnadsarbetare som finns sysselsätts med lyxrenoveringar av kök och badrum och tillbyggnader för dem som redan har gott om utrymme och dessutom har råd att betala utan skattesubventioner. 50 procent av arbetskostnaden får dras av dock högst 50000 kronor per person. Tillbyggnader och lyxrenoveringar efterfrågas av de redan välbeställda som dessutom fick stora skattelättnader när fastighetsskatten togs bort. Initiativet kom från Kristdemokraterna. Kristdemokraten och bostadsministern Stefan Attefall vill nu införa skattelättnader för dem som hyr ut i andra hand. Han vill i realiteten införa ett inneboendesystem, som var vanligt för 50 år sedan. Behovet av flera bostäder till exempel till alla de studenter som inte har någonstans att bo struntar Attefall och regeringen i.
Rutavdragen var ett påhitt av Centerpartiet. Skattereduktionen är 50 procent av arbetskostnaden inklusive mervärdeskatt men högst 50 000 kronor per år. Som hushållsnära tjänster räknas bland annat städarbete, vård av kläder, matlagning, gräs- och häckklippning samt snöskottning, barnpassning och hämtning och lämning av barn vid daghem, skolor och fritidsaktiviteter.
Avdraget lanserades av den borgerliga alliansen med Maud Olofsson i spetsen som en avlastningshjälp för dem med låga inkomster. Maud Olofsson uttalade i TV:s Aktuellt i mars 2007: ”Jag slåss för kvinnor som har lägre löner och som behöver den här hjälpen.” År 2010 presenterade arbetsgivarorganisationen Almega en rapport som visade att lika många låginkomsttagare som höginkomsttagare hade beviljats skatteavdrag för hushållsnära tjänster. En undersökning som TV-programmet Agenda lät göra och som presenterades den 14 mars 2010 gav en helt annan bild. I Agendas undersökning utgick man från hushållens inkomster. De 25 procent som hade de högsta inkomsterna betraktades som höginkomsthushåll och de 25 procent som hade de lägsta inkomsterna som låginkomsthushåll och övriga som medelinkomsthushåll. Av låginkomsthushållen hade enbart 6 promille köpt hushållsnära tjänster och bland medelinkomsthushållen endast en procent. Avdrag för hushållsnära tjänster utnyttjades tvärt emot vad Almega och regeringen påstod främst av höginkomsthushållen. För de allra flesta stod det klart redan när avdraget infördes att det främst skulle bli familjer med höga inkomster som skulle använda sig av ”pigavdraget” och det är häpnadsväckande att Almega och Maud Olofsson försökte inbilla människor något annat. Situationen är fortfarande densamma. Genom den borgerliga alliansens jobbskatteavdrag, som kostar ungefär 100 miljarder per år, har några fler fått råd att utnyttja pigavdraget. När det gäller låginkomst- och medelinkomsthushåll är det sannolikt att deras avdrag ofta avser tillfälliga tjänster till exempel flyttstädning. Städarbete, vård av kläder, matlagning, gräs- och häckklippning, snöskottning, barnpassning hämtning och lämning av barn vid daghem, skolor och fritidsaktiviteter efterfrågas av de redan välbeställda.
Behovet av bättre skolor, sjukvård och omsorg struntar regeringen i. Trots att vräkning av barn under de senaste åren framhållits av många fortsätter vräkningarna att öka.
Regeringen skall nu på initiativ från Centerpartiet öka efterfrågan på restaurangbesök genom att sänka mervärdeskatten till hälften vid restaurangbesök. Åtgärden kostar mellan fem och sex miljarder kronor och det påstods tidigare att det skulle skapa sysselsättning. Nu vågar ingen uttala sig om hur många arbetstillfällen som skapas genom att restaurangmomsen sänks till hälften. Det förefaller troligt att restaurangägarna behåller det mesta av sänkningen själva. Om priserna skulle sänkas så kommer det att gynna dem som redan har råd att gå ut och äta. Behoven av satsningar finns på annat håll. Till exempel fick uppenbarligen skattesänkningar för pensionärerna stå tillbaka för sänkt restaurangmoms. Det skulle också gå att satsa på vård skola och omsorg.
Jobbskatteavdraget kostar staten cirka 75 miljarder per år. Att det skulle ha skapat fler jobb är inte bevisat. Om jobbskatteavdraget togs bort och alla betalade skatt enligt samma skala skulle efterfrågan öka inom många angelägna områden. Inköp av medicin, inköp av nya glasögon, tandvård, nya TV-apparater när de gamla är dåliga, en och annan efterlängtad resa, en och annan present till barn och barnbarn. Det skulle gå att göra en lång lista på eftersatta behov.
Under sken av att vidta sysselsättningsskapande åtgärder ökar den borgerliga alliansen den ekonomiska ojämlikheten.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: