FLEN PÅ ALLT DJUPARE VATTEN

Det har nu gått två år sedan kommunfullmäktige i Flen beslutade sig för att starta projektet ”Färdplan Flen”. Det var som om kommunledningen i Flen plötsligt drabbats av en epidemisk smitta, oändligt mycket mera ödesdiger än salmonella och influensa, en psykisk epidemi som förmörkade förståndet omtöcknade förmågan att tänka kritiskt och logiskt och som sedan dess är på väg att omvandla kommunen till ett dårhus. Under två år har nu smittan spridits vidare till ett antal invånarna med bland annat metoden Open Space och ett antal andra mötesformer. År 2010 anställde Flens kommun en chaufför för att styra projektet. Chauffören fick senare en medhjälpare. Men en hel rad tjänstemän, varav en del kallar sig strateger, och politiker är inblandade på ett eller annat sätt och i täten för allt ihop står kommunchefen Lars Rådh, som kan misstänkas för att vara själva smittkällan. Efter två år har projektet nu för kommunfullmäktige redovisat en nulägesanalys som skall ligga till grund för den ”Vision Flens kommun 2019” som det enligt planerna skall beslutas om i mars 2012. Vad har allihop kostat?
I stället för att gripa sig an de problem man vet finns ägnar sig projektet ”Färdplan Flen” och kommunledningen åt flummeri. Det hela liknar ”Sagan om kejsarens nya kläder” Nulägesanalysen innehåller knappast något nytt. Om någon kommunfullmäktigeledamot undrat så kan vederbörande nu i analysen konstatera att Flens geografiska läge är oförändrat, naturen har inte förändrats mer än att det kanske är mer älgar rådjur och vildsvin än tidigare, men om det nämns inget i analysen. Det är väl känt av alla som bor i Flen att tågen stannar i Flen allt för sällan. Utbildningsnivån är låg och skolresultaten dåliga och så har det varit i flera år. Medelinkomsten är låg liksom förvärvsfrekvensen. Enbart 72 procent i åldern 20 – 64 år är sysselsatta.
Antalet invånare i Flens kommun är ungefär 16000. Av dessa är cirka 23 procent över 65 år (ca 3600) och ungefär lika många är under 20 år. Det dör fler varje år än vad det föds barn. Utan invandring skulle Flens kommuns invånarantal ha minskat ännu mer än vad som skett. I nulägesanalysen uttrycks oro över att antalet personer över 65 år ökar och att försörjningsbördan därför ökar för dem som är i åldern 20 – 64 år. Idag åtgår det enlig analysen 2,6 personer i åldern 20 – 64 år för att försörja en pensionär. År 2040 antar man att det åtgår 3. De som gjort nulägesanalysen tycks tro att det kommunerna som betalar ut pensionerna. Av de 3600 som är över 65 år i Flens kommun har ungefär 300 hemtjänst, ungefär 100 bor i särskilt boende och en del har andra tjänster till exempel larm. Tjänsterna är avgiftsbelagda och avgifterna är beroende den inkomst som pensionärerna har. I all synnerhet de som bor i särskilt boende kostar naturligtvis betydligt mer än vad de kan betala. Men de allra flesta pensionärerna klarar sig själva och betalar skatt och till och med mer skatt för samma inkomst än vad de gör som förvärvsarbetar. Hur mycket skatt till kommunen de betalar som är över 65 år finns ingen statistik över, men det måste vara betydande belopp. Det kanske till och med är så att pensionärerna är lönsamma för kommunen för de tar inte särskilt många kommunala tjänster i anspråk och de är en säker skattebas. Man kan undra hur mycket skatt de 900 småföretagarna betalar till kommunen. Och alla de i åldern 20 – 64 år som skulle kunna förvärvsarbete och inte gör det betalar ingen skatt alls.
Det finns sannerligen mer näraliggande problem att oroa sig för än antalet pensionärer om 28 år. Men Flens kommun har ibland lång framförhållning. Det gäller till exempel tomter för småhus. Enligt kommunens hemsida finns det 70 byggklara tomter i kommunen och planer för ytterligare 737. Man kan undra om det någonsin kommer att byggas 120 småhus runt det äldreboende som nu byggs vid Hammarvallen. Trots många protester beslutade kommunen att förvisa de som är i behov av särskilt boende långt från Flens centrum. Nu finns det politiker som anser att de äldre i Malmköping också bör förvisas från centrum till de lokaler som Malmköpings hotell lämnar efter sig.
I Mellösa, i närheten av den gamla tumstocksfabriken, har kommunen nyligen iordningsställt 23 tomter. De utbjöds till försäljning i juni. Ännu har ingen tomt sålts. Vilka har Flens kommuns ledning tänkt ska bo vid tumstocksfabriken? Ett boende där innebär långa arbetsresor, långa vägar till daghem och skolor och långa vägar till affärer. Vilka föräldrar vågar släppa ut sina barn på cykel på vägen mellan Flen och Mellösa? Hur skall ungdomar ta sig hem om de varit på idrottsträning eller ute och roat sig? Inte heller för äldre människor kan området betraktas som attraktivt. Området är sjönära, men de flesta tomterna får nog ingen vidare sjöutsikt. Stranden verkar dyig och Mellösasjön är på platsen smal och utsikten på andra sidan sjön består av ett järnvägsspår och skog. De lånade pengar som Flens kommun investerat i området kunde de lika gärna ha kastats i sjön.
Är det så att den personal som sysslar med planfrågor har för lite att göra och därför hittar på allt mer vilda idéer för att hålla sig själva sysselsatta. Och i den visionsyra som sprider sig som ett virus får de gehör för sina idéer.
Det går naturligtvis bra att bo i Flen och som många gör arbeta i Eskilstuna, Katrineholm, Norrköping och Stockholm. Men vad finns det för anledning att flytta till Flen som har dåliga skolresultat och dåliga kommunikationer till de orter där arbete kan finnas. Och även när det inte handlar om arbete utan om att till exempel gå på teater och andra nöjen borde kommunikationerna vara bättre.
Flens kommun måste sluta med allt flummeri och ta itu med det som utgör problem. Dit hör skolan och kommunikationerna. Lägg ned projektet ”Färdplan Flen”! Sluta att planera för fler bostadsområden! Sluta tro att Flen är en turistort! Vem tror att barnen jublar när pappa och mamma talar om att i år skall vi åka till Flen på semester? Besöker vingården i Blacksta gör nog de flesta bara en gång när de sett vad en liten smakbit och ett glas vin kostar.
Om människor skall lockas till Flen måste kommunikationerna bli bättre liksom skolresultaten.
I Flens kommun bor tre borgerliga riksdagsledamöter, Lotta Finstorp, suppleant i trafikutskottet, Roger Tiefensee (just nu föräldraledig) och Walburga Habsburg Douglas. På vilket sätt gör de en insats för Flens kommun mer än att förespråka gårdsförsäljning av vin? Tycker de att det är rimligt att Flens kommun skall betala för att tågen skall stanna? Vad gör de för att vägarna skall förbättras? Vad gör politikerna i Flen för att kommunikationerna skall bli bättre? Varför kan inte länsstyrelsen och Landstinget Sörmland förlägga verksamhet till Flen?
När det gäller skolan kan kommunledningen i Flen själva påverka utvecklingen. Men kommunledningen i Flen ger sig ut på allt djupare vatten och söker nu en kapten för att navigera det skolprojekt som skall starta. I stället skulle man ha kunnat ta till sig erfarenheterna från till exempel Nossebro skola Västergötland. (se ”Flens kommuns direktiv för projektet `Förbättrade förutsättningar för ökad måluppfyllelse i skolan’ är flummiga). Skolledningen, rektorer och lärare måste själva liksom i Nossebro ta sig an problemen. Behövs ytterligare resurser kan de tas projektet ”Färdplan Flen” och från dem som planerar för nya bostadsområden.