FREDRIK REINFELDT OCH PENSIONSÅLDERN

Den senaste tiden har Fredrik Reinfeldts sätt uttrycka sig fått uppmärksamhet. Han eftersträvar alltid ett statsmannamässigt uppträdande och allvarstyngd gör han sina uttalanden. Men ibland går det inte att begripa vad han säger. Man kan till och med undra om han har något att säga. När budgeten för 2012 presenterades uttalade Reinfeldt: ”Det är tid för ansvar”. Uttrycket är märkligt eftersom det saknar ett agerande subjekt. Vem skall ta ansvar och för vad? Ibland hittar Fredrik Reinfeldt på nya ord. I samband med oroligheter i Malmö talade han om ”våldjustis”. I den kris som nu råder talar han om ”nedåtrisker”. Ibland går det inte ens att ana sig till vad han menar. Vad betyder till exempel följande: ”och alla som hittar nån som hänvisar till att de tror sig veta vad jag har sagt stämmer inte”. Och vad betyder följande: ”med mindre än att reformeringen fungerar och kommer på plats i de mest utsatta länderna så kommer inte annat att förslå”. Fredrik Reinfeldt tycker sällan han konstaterar. Han ser sig tydligen som ett slags uttolkare av verkligheten och allmänintresset. För några dagar sedan konstaterade han att Sveriges befolkning blir allt äldre och för att få en någorlunda hygglig pension skulle människor behöva arbeta tills de är 75 år.
Beslut om det nya pensionssystemet fattades 1994. De som är födda före 1937 berörs inte av det nya pensionssystemet och de som är födda 1954 och senare berörs enbart av det nya systemet. De som är födda 1938 – 1953 får pension från båda systemen. De som haft små eller inga inkomster får garantipension, som betalas ur statskassan. Det talas ofta om de sämst ställda pensionärerna till exempel om skatterna skall sänkas eller bostadsbidragen höjas. De sämst ställda pensionärerna är en stor grupp. Garantipensionärena lever inte på någon hög ekonomisk nivå men efter hand hamnar allt fler på ungefär denna nivå. Den som tjänat ungefär 24 000 kronor i månaden får cirka 12 000 i pension. Efter skatt och om hänsyn tas till bostadsbidrag hamnar vederbörande ungefär på samma inkomstnivå som en garantipensionär.
Pensionen som de flesta kommer att få består av tre delar – inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Tjänstepension baseras på avtal som sluts mellan parterna på arbetsmarknaden eller mellan arbetsgivare och anställda. Till inkomstpensionen och premiepensionen betalas en pensionsavgift på 18,5 procent. 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen. Hur avgifterna till premipensionen skall placeras kan den blivande pensionären själv bestämma. För de allra flesta kommer inkomstpensionen att vara den största delen av pensionen.
Varje års pensionsavgift till inkomstpensionen bokförs på ett individuellt inkomstpensionskonto. Värdet på kontot utgörs av vad som betalats in och förräntningen av detta. Pensionsbehållningen används för att beräkna storleken på inkomstpensionen. Den årliga inkomstpensionen är lika med pensionsbehållningen delat med ett tal som kallas delningstal. Delningstalet är olika för varje årskull och speglar den statistiskt förväntade återstående livslängden. Livslängden är gemensamt beräknad för varje årskull oavsett kön och yrke.
I det nya pensionssystemet är inbyggt en ”broms”, som avses säkerställa systemets långsiktiga finansiella balans. För varje år beräknas ett balanstal som utgörs av kvoten mellan systemets tillgångar och skulder. Om kvoten understiger ett (1,0) aktiveras balanseringen, vilket innebär att pensionerna sänks till dess kvoten åter är minst ett (1,0). Bromsen har slagit till både 2009 och 2010. Pensionerna sänktes då med cirka 7 procent.
Någon bestämd pensionsålder finns inte det går att gå i pension vid 61 års ålder och det går att arbeta efter 65 års ålder. Många blir utslitna i förtid och lämnar arbetsmarknaden flera år innan de innan de fyller 65. De blir förtidspensionärer och får sjukersättning, men när de blir 65 år måste de ta ut sin ålderspension.
En av de största orättvisorna är att människor har så olika livslängd. De med lägre utbildning lämnar arbetsmarknaden tidigare och avlider tidigare än de med hög utbildning. Det finns flera förklaringar till detta men den förklaring som väger tyngst är att de med låg utbildning är hänvisade till den del av arbetsmarknaden som har dåliga arbetsförhållanden. De blir utslitna i förtid medan de med högre utbildning kan arbeta några år till och lever betydligt längre. När en individ avlider ärver de övriga i samma åldersgrupp denna individs intjänade pensionsrätt. Att somliga dör tidigt gynnar således dem som lever länge. Den höga livslängden för de med högre utbildning har negativa effekter för de lägre utbildades pension. Detta beror på att de högutbildades längre livslängd medför en högre medellivslängd, vilket i sin tur leder till högre delningstal och lägre pension för alla.
Det borde vara uppenbart även för Fredrik Reinfeldt att pensionssystemet behöver reformeras. Det är säkert inte så att alla behöver arbeta tills de blir 75. Men det är viktigt även för pensionerna att så många som möjligt arbetar. Under Reinfeldts tid som statsminister har sysselsättningsgraden minskat. Dessutom är det viktigt att så många som möjligt kan arbeta tills de blir 65. Den genomsnittsliga pensionsåldern är nu ungefär 63. Om fler skall kunna arbeta till 65 måste arbetsmiljön förbättras.
När regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 och lade fram sin första budgetproposition framgick av denna att myndigheten Arbetslivscentrum skulle läggas ned 30 juni 2007. . Institutet inrättades 1977 och forskade som deras skriftserie hette om ”Arbete och hälsa”. Forskningen handlade bland annat om arbetsmarknad, arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, arbetsmedicin, allergi, kemiska riskfaktorer och toxilogi. Vid nedläggningen hade institutet 285 forskare anställda. De forskade för att arbetsförhållandena skulle förbättras så att inte människor skulle komma till skada. Arbetsmiljöverket fick samtidigt minskade resurser. Reinfeldts regering agerade tvärt emot hur man ur mänsklig synpunkt borde ha gjort. Samtidigt med denna nedläggning startade alla skattesänkningarna. Beslutet om nedläggningen var ett beslut som riktade sig mot arbetarklassen. Det gör även Reinfeldts förvirrade tal om att alla skall arbeta till 75.

Det går att läsa om det nya pensionssystemet i Pensionsöverenskommelsens innebörd (Ds 2009:53)
ong>

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: