MODERATERNA SKALL UTVECKLA EN FÖRVANSKAD VERKLIGHET

Den 6 mars 2012 redovisade Fredrik Reinfeldt i Svenska Dagbladet hur Moderaterna skall förnya sin politik. Moderaterna skall tillsätta fem centrala arbetsgrupper för att utveckla politiken inom ett antal prioriterade områden inför valet 2014. Det handlar om:

• Ansvar för ekonomin och full sysselsättning
• Världens bästa skola
• Hälsosamma Sverige
• Bekämpa alla brott
• Föregångsland för klimat och hållbarhet

Det är svårt att sia om vad som kan komma ut av dessa grupper. Skall man kartlägga vilka jobb som kan göras liggande? Skall man införa ett gymavdrag? Skall man anställa ännu fler poliser?
Det är inte så länge sedan Moderaterna förfalskade sin historia. (Se Moderat historieförfalskning) Sofia Arkelsten påstod för ett tag sedan att jobbskatteavdragen hade ökat jämställdheten, vilket inte kan vara sant. (Se Sofia Arkelsten, jämställdhet och jobbskatteavdrag). I höstas påstod Walburga Habsburg Douglas i Eskilstuna-Kuriren att jobbskatteavdraget gynnar fattiga barn. Det kan i varje fall inte gynna barn till sjuka, arbetslösa och pensionärer eftersom de inte får något jobbskatteavdrag. I just de grupperna återfinns säkert många fattiga både barn och vuxna. Walburga Habsburg Douglas påstod vidare att jobbskatteavdraget ger högst avkastning till dem som tjänar minst. Om kommunalskatten är 31,5 kronor uppnås maximalt jobbskatteavdrag vid en inkomst på 29 000 kronor per månad. Alla som tjänar mindre får ett lägre jobbskatteavdrag. Som exempel kan nämnas att den som tjänar 20000 kronor får 1364 kronor och den som tjänar 10000 får 785 kronor. Walburga Habsburg Douglas höll sig inte till sanningen. Walburga Habsburg Douglas påstår vidare att barnfattigdomen har minskat. (Se Walburga Habsburg Douglas och fattiga barn)
Det finns två sätt att definiera fattigdom. Den kan ses som relativ eller absolut. EU redovisar som fattiga den andel personer i ett land som lever i hushåll vars disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Barnfattigdom mäts som andelen barn i sådana hushåll. Det bärande argumentet för ett relativt mått på fattigdom är att fattigdom handlar om att på grund av resursbrist inte kunna fullt ut delta i samhällslivet. Den som ofrivilligt svälter måste oavsett allt annat betraktas som fattig. Den typen av definition är emellertid inte meningsfull i varje fall inte i Sverige och våra grannländer. Förespråkare för en absolut fattigdomsdefinition brukar använda ett relativt mått som fixerats till en viss tidpunkt. Ett vanligt sådant mått i Sverige är 1985 års socialbidragsnorm uppräknad med konsumentprisindex. Det märkliga med denna norm är att man antar att en låginkomsttagare och dennes barn kan leva på samma nivå som för nästan trettio år sedan utan att räknas som fattig. Hur känns det för de barn som saknar tillgång till dator hemma och saknar egen mobiltelefon. Enligt EU:s fattigdomsdefinition lever drygt 10 hushåll i fattigdom.
I ett land som vill betraktas som en välfärdsstat borde det vara naturligt att använda det relativa måttet 60 procent av medianinkomsten. Men det är det inte för Walburga Habsburg Douglas och andra moderater.
Sedan 1990-talet har de rikaste blivit rikare och de fattigaste har knappast fått det bättre alls. Den här utvecklingen har emellertid inte hindrat den borgerliga alliansregeringen från att förstärka ojämlikheten genom bland annat genom jobbskatteavdrag och sänkta ersättningsnivåer. Till detta kommer att barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd inte räknats upp i takt med pris- och löneutveckling. Särskilt drabbade av fattigdom är invandrare och ensamstående mammor. De som hamnar längst ned på inkomstskalan hamnar utanför. De har svårt att integreras i den allmänna livsstilen och att upprätthålla sociala relationer. De lever i verkligt utanförskap.
Fredrik Reinfeldt inleder sin artikel med att räkna upp vad regeringen gjort. Sysselsättningen har ökat. Detta är riktigt så tillvida att fler är sysselsatta nu än 2006. Men samtidigt har antalet invånare i Sverige ökat och sysselsättningsgraden är lägre nu än 2006. Fredrik Reinfeldt ger en felaktig bild av utvecklingen. Samtidigt som vårdskandalerna avlöser varandra påstår Reinfeldt att kvalitén i välfärden ökat. När det gäller äldreomsorgen började försämringarna redan på 1980-talet. Antalet invånare över 80 år var då cirka 250 000. Nu är antalet ungefär 500 000. Samtidigt har antalet personer som bor i äldreboende minskat med nästan 100 000 och de som får hemtjänst har minskat ungefär lika mycket. Allt mer av äldreomsorgen har vältrats över på de anhöriga. Genomgående är det vanligast att det är kvinnor i nära relationer som får stå för omsorgen. Vid en undersökning 2002 – 2003 uppgav 32 000 kvinnor och 9 000 män att de för tillfället arbetade deltid, eller inte alls, på grund av att de tog hand om en äldre, funktionshindrad eller långvarigt sjuk närstående. Under de senaste tio åren har inte situationen förbättrats. En bättre äldreomsorg skulle innebära att medelålders kvinnor skulle avlastas. De skulle kunna arbeta full tid och betala mer i skatt som skulle kunna gå till omsorg och de skulle tjäna in till bättre pension. Nu kan en del bara arbeta deltid eller inte alls och en del sliter ut sig med både arbete och omsorg om närstående. Samtidigt tycker Reinfeldt att de skall arbeta ända tills de blir 75 år. Precis som Sverige har en väl utbyggd barnomsorg borde man ha en väl utbyggd omsorg för äldre och funktionshindrade.
Fredrik Reinfeldt nämner vidare att regeringen satsat på infrastruktur, men satsningarna är helt otillräckliga. Sverige har inte en järnväg som fungerar. Pensionssystemet behöver ses över.
Vårdskandalerna, att inte tågtrafiken fungerar, att arbetslösheten är hög, att barnfattigdomen ökat och att antalet vräkningar där barn är inblandade har ökat tycks ha undgått Fredrik Reinfeldt. Det har också bostadsbristen. Inga insatser görs för att rusta upp äldre hyreshus och göra dem energisnålare. Reinfeldt skryter med att antalet poliser blivit fler och straffen för brott hårdare. Men inget görs för att komma tillrätta med de bakomliggande problemen. Anders Borg angriper ofta bankerna. Men inget konkret görs.
Moderaterna ger en helt felaktig bild av verkligheten och gör inget för att förbättra den för de mest utsatta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: