MODERATERNA SAKNAR TROVÄRDIGHET- det gäller bland annat Lotta Finstorp, Peder Wachtmeister och Walburga Habsburg Douglas

Lotta Finstorp, PedderWachtmiester och Walburga Habsburg Douglas framträder ofta i Eskilstuna-Kuriren som ett slags påhejare för den borgerliga alliansens politik. Den 16 mars var ”Arbetslinjen central hos M” rubrik på en artikel av Lotta Finstorp och Peder Wachtmeister. Den inleder med att allianspartierna har som främsta mål full sysselsättning. Det har alla riksdagspartierna. Men allianspartierna har haft regeringsmakten i drygt fem år och har misslyckats med att skapa full sysselsättning. De talar ofta om att sysselsättningen ökat och att fler är sysselsatta nu än 2006. Den verkliga sanningen är att arbetslösheten är större nu än när regeringen tillträdde och sysselsättningsgraden har minskat. Sveriges folkmängd har ökat men sysselsättningen har inte ökat i samma takt.
De påstår vidare att utanförskapet har minskat med 164 000 personer sedan 2006. Riksrevisionen kritiserade 2008 i en granskning regeringens användning av begreppet utanförskap Bland annat pekade de på att när man i statistiken slår samman olika personers kortare frånvaro från arbetsmarknaden riskerar det att ge en missvisande bild av hög långvarig frånvaro. Vidare menade Riksrevisionen att antalet personer som får sin inkomst från ersättningssystemen är ett problematiskt mått eftersom det är så pass känsligt för politiska förändringar. Det innebär att man kan minska utanförskapet mätt på detta sätt utan att det speglar någon ökad sysselsättning, till exempel genom att man gör det svårare att få sjukpenning och färre personer därmed får det. Att regeringens mål för den ekonomiska politiken är ”minskat utanförskap” kritiserades även det av Riksrevisionen. Detta eftersom begreppet ”utanförskap” saknar tydlig definition och inte är möjligt att bryta ned i kvantitativa termer, vilket enligt finansutskottets riktlinjer är en förutsättning för att kunna fungera som underlag för statlig styrning.
Lotta Finstorp och Peder Wachtmeister framhåller i sin artikel att Sverige i förhållande till andra länder har låg inkomstspridning. Men Inkomstspridningen i Sverige har ökat den senaste åren. Klyftorna har ökat de senaste åren och detta är särskilt påtagligt när det gäller när det gäller skillnaderna mellan rika och fattiga barn. (läs Rädda barnens rapport Fattiga barn i Sverige 2012)
Moderaterna handskas ofta vårdslöst med sanningen. De förfalskade sin historia (se moderat historieförfalskning). Walburga Habsburg Douglas har i Eskilstuna kuriren den 18 augusti påstått att jobbskatteavdraget gynnar fattiga barn. Direkt kan konstateras att det inte kan gynna barn till sjuka, arbetslösa och pensionärer med enbart pension som inkomst eftersom de inte får något jobbskatteavdrag. I just de grupperna återfinns säkert många fattiga. Walburga Habsburg Douglas har vidare påstått att jobbskatteavdraget ger högst avkastning till dem som tjänar minst. Om kommunalskatten är 31,5 kronor uppnås maximalt jobbskatteavdrag vid en inkomst på 29 000 kronor per månad. Alla som tjänar mindre får ett lägre jobbskatteavdrag. Som exempel kan nämnas att den som tjänar 20000 kronor får 1364 kronor och den som tjänar 10000 får 785 kronor(se Walburga Habsburg och fattiga barn).
Den 27 februari 2012 publicerade Svenska Dagbladet ett inlägg av Sofia Arkelsten med rubriken ”Jämställdhet går framåt med jobbskatteavdrag”. Hon redovisar i sin artikel siffror som visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat under de senaste åren och att den största relativa förändringen skedde åren 2006 – 2007 och tidsmässigt sammanfaller med att det första jobbskatteavdraget infördes. Hon drar av detta slutsatsen att arbetslinjen och jobbskatteavdraget är bra för kvinnor.
Det är svårt att se något annat samband mellan mindre löneskillnader och jobbskatteavdraget än det tidsmässiga. Jobbskatteavdraget ökar med stigande inkomst so redovisats ovan. Eftersom män generellt har högre lön än kvinnor så gynnas män mest av jobbskatteavdraget. Detta innebär att det den ekonomiska klyftan mellan män och kvinnor ökar genom jobbskatteavdraget. Att arbetslinjens övriga ingredienser skulle ha gynnat kvinnor kan knappast vara sant. Kvinnor är till exempel mer sjuka än män och drabbas därför hårdare än män när ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen sänks.
Att opinionssiffrorna dalar för moderaterna och Fredrik Reinfeldt beror nog inte på en Löfveneffekt utan på att Moderaterna saknar trovärdighet. Då hjälper det inte med påhejare och knapptryckare som Lotta Finstorp, Peder Wachtmeister och Walburga Habsburg Douglas.