KOMMUNLEDNINGEN I FLEN MÅSTE SLUTA FLUMMA OCH FANTISERA! GÖR NÅGOT ÅT DE PROBLEM SOM FINNS!

Den 29 mars fattade kommunalfullmäktige i Flen enhälligt beslut om ”Vision Flens kommun 2019”. I Flens kommun har man även tidigare beslutat om visioner. Den första beslutades det om 1988 och nu den näst sista 2007. Visionerna har aldrig medfört några konkreta åtgärder.
Det är inte enbart Flens kommun som ägnar sig åt visioner. Det görs i flera kommuner bland annat i Flens grannkommun Katrineholm vars vision sträcker sig ända fram till 2025. Katrineholms vision 2025 är väldigt lik ”Vision Flen 2019”. I Katrineholms vision talas bland annat om det centrala läget mitt i Sörmland, den fina naturen, näringslivsklimatet, möjligheterna till upplevelser, en bra skola, kärlek och gemenskap. På kommunens hemsida kan man höra kommunalrådet Göran Dahlström högläsa visionen. Men hur påverkas han av den? Ett av hans senaste utspel är att han oroar sig för att den anhöriginvandring som blir tillåten i år skall leda till ”köksbordsrasism”. På 1930-talet protesterades framför allt från Bondeförbunds- och högerhåll mot invandring av judar. Som argument användes då att man ville undvika antisemitism. För några dagar sedan förklarade Dahlström att pensionärerna håller på att bli så många att det inte finns ekonomiskt utrymme för att bygga en inomhusarena för bandy. Bandyspelande ungdomar ställdes mot pensionärerna. Pensionärer som när de var unga ofta spelade bandy på sjöar och gölar och själva skottade rent från snö. Även i Flens kommun ses pensionärerna som ett ekonomiskt problem.
Projektet Färdplan Flen har producerat två dokument. Det ena är en Nulägesanalys, som ligger till grund för det andra dokumentet, som är ”Vision Flens kommun 2019”.
Nulägesanalysen innehåller inget nytt. De flesta som bor i kommunen känner till det geografiska läget och naturen och de vet att det finns stora brister i kommunen. Kommunikationerna är usla. Skolresultaten är dåliga och har försämrats år efter år. Flens kommun ligger i bottenskiktet bland landets kommuner. Att skolresultaten blir sämre år efter år kan tyda på att skolans ledning är inkompetent. I rapporter från Skolinspektionen 2012-03-22, riktas allvarlig kritik mot grundskoleverksamheten, förskoleverksamheten och något mildare kritik mot vuxenutbildningen.
Medelinkomsten är liksom förvärvsfrekvensen låg i Flens kommun. Enbart 72 procent i åldern 20 – 64 år är sysselsatta. Flens kommun hamnar när det gäller barnfattigdomen enligt Rädda barnen på plats 284 bland landets kommuner. I ett avseende har Flens kommun en topplacering (plats 34)bland landets kommuner. Det handlar om kostnaderna för den politiska verksamheten – arvoden, nämnd- och styrelseverksamhet – som uppgår till ungefär 1000 kronor per invånare.
I Nulägesanalysen uttrycks oro över det stora antalet pensionärer. ”Idag försörjer en förvärvsarbetande person i kommunen 2,6 personer. Om 30 år är motsvarande siffra fler än tre personer om inte trenden vänder.” Kommunens pensionärer framställs som en ekonomisk belastning. Dessutom flyttar det en del personer 60 år och äldre till kommunen. De är uppenbarligen inte välkomna.
Den del av Flens kommuns befolkning, ungefär en fjärdedel, som är pensionärer får inte sina pensioner från Flens kommun och bostadsbidrag till dem som inte har så stor pension betalas inte av Flens kommun. Flera pensionärer arbetar efter 65-årsdagen. Alla pensionärer betalar skatt och dessutom betalar de mer i skatt för samma inkomst än de som arbetar. Kommunens insatser för pensionärerna består av hemtjänst, hemsjukvård, färdtjänst och särskilt äldreboende. Men de allra flesta pensionärerna klarar utan kommunens insatser. Ingen av de tjänster som kommunen tillhandahåller är avgiftsfria. De pensionärer som kommer ifråga för kommunens tjänster betalar efter förmåga.
Flens kommuns inkomster år 2012 beräknas bli 806 miljoner. Av detta belopp är 608 miljoner inkomstskatt och 30 miljoner fastighetsskatt. Flens kommuns övriga inkomster består av statliga bidrag, vars syfte är att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan landets kommuner. Vid tilldelningen av bidrag tas bland annat hänsyn till antalet pensionärer. Utan sina pensionärer och handikappade skulle Flens kommun inte få så stora bidrag. Hur mycket skatt pensionärerna i Flens kommun betalar är inte så enkelt att ta reda på, men de bidrar med både inkomst- och fastighetsskatt. I den mån de flyttat till Flens kommun från Stockholm och Stockholms kranskommuner som Danderyd, Lidingö, Nacka, Solna, Sollentuna och Täby har de redan tidigare genom skatteutjämningen mellan kommunerna bidragit till Flens kommuns inkomster. Men de är inte välkomna att flytta dit.
Det förfaller som om de som står bakom Nulägesanalysen tror att det är kommunen som betalar pensionärernas pensioner och bostadsbidrag. Så är det inte. Det förefaller inte alldeles osannolikt att pensionärerna är en ekonomisk tillgång för Flens kommun. Kommunen får bidrag, pensionärerna betalar skatt, de handlar i affärerna, de anlitar företagare och sysselsätter ett antal personer som annars kanske varit arbetslösa. I vilket fall som helst är det inte så att de kommuninvånare som är i åldern 18- 64 år försörjer den fjärdedel av kommunens invånare som är pensionärer. Färdplan Flens Nulägesanalys är en oförskämdhet mot alla pensionärer. Karina Krogh anställdes som skeppare för projektet Färdplan Flen. Det förefaller som om projektet ”gått på ett grund”. Och inte har kommunens starka män Anders Berglöv och Lars Rådh förmått att dra det loss.
I projektet Färdplan Flen har deltagit totalt 470 personer vilket utgör 2,9 procent av kommunens invånare. Procentsiffran förefaller inte motsvara den entusiasm och det engagemang som redovisats i kommunens tidning Glimten och i andra sammanhang. Deltagarna har varit politiker, medlemmar i hembygdsföreningar, byalag, andra föreningar, företagare med flera. Många har säkert tidigare varit med och utarbetat visioner för Flens kommun. Någon redovisning av vad projektet Färdplan Flen hittills kostat inklusive den tid som kommunens tjänstemän lagt ned på projektet har inte redovisats. Det är uppenbart att det varit ett dyrt projekt. Det är också uppenbart att ett antal konsulter kan tjäna stora pengar på att åka runt bland landets kommuner och hjälpa till med att formulera visioner som nästan alla ser lika dana ut.
”Vision Flens kommun 2019” utgör ett slags önskelista om hur man vill att det skall vara i kommunen om sju år. I stället för att ägna sig åt de problem man vet finns i kommunen har projektet Färdplan Flen ägnat sig åt att under två år fantisera om hur det borde vara i kommunen om sju år.
Rädda Barnen presenterade den 13 mars sin rapport Barnfattigdom i Sverige 2012. De siffror som presenteras hänför sig till 2009, men enligt författaren till rapporten professor Tapio Salonen finns det inget som tyder på att situationen förbättrats under åren därefter. I Flen fanns 2009 3254 barn i åldern 0 – 17 år. Av dessa levde 79,3 procent i hushåll som vare sig hade låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Detta var en försämring i förhållande till 2008 då procentsatsen var 83,3. I en ranking mellan landets kommuner hamnar Flen på plats 284. Av de 3 254 barnen levde ungefär 450 i hushåll med låg inkomststandard och 451 levde i hushåll med försörjningsstöd (socialbidrag). Av det totala antalet barn hade 27,1 procent utländsk bakgrund. Barn som är särskilt utsatta för att hamna i fattigdom är barn med utländsk bakgrund och barn med ensamstående föräldrar.
I Vision Flen 2019 och Nulägesanalysen saknas tankar om hur barnfattigdomen i Flens kommun skall minska eller helt försvinna. Det saknas också tankar om hur invånare i kommunen med utländsk bakgrund skall integreras. Detta är också en ”grundstötning”. Den anhöriginvandring som påbörjas i år kommer att finansieras med statliga medel. Men hur har kommunen förberett sig för mottagandet? Är man även i Flen rädd för ”köksbordsrasism”?
Flens kommun borde välkomna både pensionärer och invandrare och se till att invandrarna blir väl omhändertagna och lär sig svenska, som är en förutsättning för att få arbete. Allt för många kvinnor med invandrarbakgrund tar under lång tid ut föräldrapenning och hindras därigenom att lära sig svenska och delta Arbetsförmedlingens aktiviteter. Detta leder till barnfattigdom och hindrar barnens språkutveckling. Flens kommun och Arbetsförmedlingen måste göra större insatser för särskilt kvinnor med invandrarbakgrund.
I Flen pågår nu ett skolprojekt som leds av en ”chaufför”. Projektdirektiven som skall styra hennes arbete beslutades efter mycket ältande av Flens kommunfullmäktige. Men direktiven är inte ens värda namnet. Som Skolinspektionens rapporter visat krävs omedelbara åtgärder för att förbättra skolverksamheten. Det finns inte utrymme för att nu under lång tid diskutera en projektplan. Man får hoppas att den projektledare som anställts har stor handlingskraft och inte hindras i sitt arbete av en allt flummigare kommunledning.
Här följer några konkreta förslag till vad som Flens kommuns ledning bör ägna sin uppmärksamhet åt:

• Redan när grundskoleeleverna återvänder till skolan i augusti måste det ha gjorts förändringar. Vad som behöver förändras framgår av Skolinspektionens rapport.
• Förskolorna måste ta till sig Skolinspektionens rapport och förändra sitt sätt att arbeta.
• Sysselsättningsgraden måste höjas. I det fallet bör Flens kommun ägna särskild uppmärksamhet åt kvinnor med utländsk bakgrund. De fastnar ofta i föräldrapenningsfällan och lär sig inte svenska. Detta hindrar även barnens språkutveckling. Se SOU 2012:19
• Barnfattigdomen måste ägnas särskild uppmärksamhet. Därvid har föregående punkt stor betydelse. Men särskilda insatser kan säkert göras för barn som saknar mobiltelefon och hemma saknar tillgång till dator.
• Vidta förberedelser för den anhöriginvandring som blir tillåten i år.
• Se inte längre pensionärerna som en belastning. Be om ursäkt för den attityd som kommer till uttryck i Nulägesanalysen. Fundera i stället på vad som kan göras för att deras tillvaro skall bli bättre. Se till att alla som vill får lära sig att hantera en dator. En boulebana inomhus skulle nog många uppskatta.
• Socialstyrelsen kommer snart med nya direktiv för hur bemanningen på särskilda äldreboenden skall beräknas. Det kommer att i framtiden vara individuella behov som skall ligga till grund för bemanningen. Det kan vara dags att börja fundera i de banorna.

Några verksamheter bör Flens kommun sluta med:

• Lägg ned projektet Färdplan Flen. Satsa i stället på åtgärderna ovan.
• Sluta att planera och projektera för nya bostadsområden.
• Sluta tro att Flens kommun är en turistort.
• Spara på administrationen kring den politiska verksamheten.

En av de som var med och fattade beslut om ”Vision Flen 2019” var Roger Tefensee, riksdagsledamot för Centerpartiet. Vad gör han och de andra riksdagsledamöterna från Flens kommun, Lotta Finstorp och Walburga Habsburg Douglas, för att åstadkomma en bättre infrastruktur för kommunen? Vad gör de för att förlägga statlig eller landstingskommunal verksamhet till Flen?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: