FLEN I MASSMEDIA

Frågan är om Flen tidigare har omnämnts så mycket i massmedia som de senaste dagarna. Det började med att radioprogrammet Morgonpasset i P3 den 23 maj tilldelade Flen näst sista plats i en slogantävling mellan landets kommuner. Flens kommun gick snabbt ut och förklarade att kommunen inte har någon slogan. Det som uppfattats som en slogan är budskapet i kommunens logotyp: ”Flen – en kommun”. Enligt Flens kommunen beslutades logotypen som en strategi för att markera för kommuninvånarna att det nu var dags att se på kommunen som en kommun. Att ortsvis motarbeta varandra och hämna utvecklingen är ingen lyckad strategi var budskapet. Andra som ägnat Flens ”slogan” uppmärksamhet är artisterna Filip och Fredrik. Flens ”slogan” har också uppmärksammats av journalisten Johan Thell. Med ”enkommunstrategin” startade Flens kommun projektet Färdplan Flen som påstås ha skapat medborgarengagemang, attitydförändring och vilja.
Men hur skall kommunen nu hantera journalisten Dan Jönssons bok ”INGENMANSLAND, ETT ÅR PÅ SVERIGES BAKSIDA”. Boken har recenserats i alla de stora dagstidningarna och även kommenterats på Svenska Dagbladets ledarsida. Dan Jönsson har besökt 12 orter varav Flen är en. Han började i Flen. Så snart han satt sin fot i Flen skäller han ut ortsborna. De är överviktiga och tröga. Maten är äcklig. Och han suckar: ”Fy fan för Flen”.
I Svenska Dagbladet kommenterades Dan Jönssons bok även på ledarsidan av Maria Ludvigsson. Hon inleder med: ”Han börjar i Flen. Därefter är det svårt att finna något tristare. Det vet var och en som har vistats i centralorten någon gång, gått av tåget, passerat kommunhuset och det offentliga konstverket Vertikal strävan och fortsatt upp till centrum där Ica och Vänsterpartiet välkomnar med stora skyltar.”´
Vad skall Flens kommuns strateger ta sig till nu?
Riktigt så uselt som Flen framställs i Dan Jönssons bok är inte kommunen. Genomfarten med alla blomplanteringarna är fin. Flen har fina idrottsanläggningar, ett fint gymnasium och ett av Sveriges modernaste äldreboenden, som dock ligger på fel plats.
Den 29 mars fattade kommunalfullmäktige i Flen enhälligt beslut om ”Vision Flens kommun 2019”. I Flens kommun har man även tidigare beslutat om visioner. Den första beslutades det om 1988 och sedan en 2007. Visionerna har aldrig medfört några konkreta åtgärder.
I projektet Färdplan Flen har deltagit totalt 470 personer vilket utgör 2,9 procent av kommunens invånare. Procentsiffran förefaller inte motsvara den entusiasm och det engagemang som redovisats i kommunens tidning Glimten och i andra sammanhang senast på kommunens hemsida med anledning av kommunens ”slogan”. Deltagarna har varit politiker, medlemmar i hembygdsföreningar, byalag, andra föreningar, företagare med flera. Många har säkert tidigare varit med och utarbetat visioner för Flens kommun. Någon redovisning av vad projektet Färdplan Flen hittills kostat inklusive den tid som kommunens tjänstemän lagt ned på projektet har inte redovisats. Det är uppenbart att det varit ett dyrt projekt. Hur mycket kostade det att komma på ”sloganen” ”En kommun”?
”Vision Flens kommun 2019” utgör ett slags önskelista om hur man vill att det skall vara i kommunen om sju år. I stället för att ägna sig åt de problem man vet finns i kommunen har projektet Färdplan Flen ägnat sig åt att under två år fantisera om hur det borde vara i kommunen om sju år. Flen är inte den enda kommunen som formulerat en vision. Det har också Katrineholm gjort och deras vision har stora likheter med Flens. Flen och Katrineholm har kanske använt sig av samma konsulter.
I Flen pågår nu ett skolprojekt som leds av en ”chaufför”. Projektdirektiven som skall styra hennes arbete beslutades efter mycket ältande av Flens kommunfullmäktige. Men direktiven är inte ens värda namnet. Som Skolinspektionens rapporter visat krävs omedelbara åtgärder för att förbättra skolverksamheten. Det finns inte utrymme för att nu under lång tid diskutera en projektplan. Det är märkligt om det inte bland Flens kommuns alla lärare och rektorer finns några som kan ta initiativ för att förbättra skolan utan en projektledare utifrån med hög lön. Höj lärarnas löner i stället för att anställa projektledare och konsulter utifrån. Samtidigt som skolresultaten i kommunen blivit allt sämre har kommunen nu beslutat att minska sin sommarskola i brist på pengar. Det är klart att man får ont om pengar om pengarna läggs på dyra projekt och projektering av bostadsområden där ingen vill bo. Om Flens kommun vill locka till sig nya invånare måste politikerna kraftsamla på det som är viktigt. Sluta flumma i Flen skrev jag för ett tag sedan
Här följer några konkreta förslag till vad som Flens kommuns ledning bör ägna sin uppmärksamhet åt:

• Redan när grundskoleeleverna återvänder till skolan i augusti måste det ha gjorts förändringar. Vad som behöver förändras framgår av Skolinspektionens rapport.
• Förskolorna måste ta till sig Skolinspektionens rapport och förändra sitt sätt att arbeta.
• Sysselsättningsgraden måste höjas. I det fallet bör Flens kommun ägna särskild uppmärksamhet åt kvinnor med utländsk bakgrund. De fastnar ofta i föräldrapenningsfällan och lär sig inte svenska. Detta hindrar även barnens språkutveckling. Se SOU 2012:19
• Barnfattigdomen måste ägnas särskild uppmärksamhet. Därvid har föregående punkt stor betydelse. Men särskilda insatser kan säkert göras för barn som saknar mobiltelefon och hemma saknar tillgång till dator.
• Vidta förberedelser för den anhöriginvandring som blir tillåten i år.
• Se inte längre pensionärerna som en belastning. Be om ursäkt för den attityd som kommer till uttryck i Nulägesanalysen. Fundera i stället på vad som kan göras för att deras tillvaro skall bli bättre.
• Socialstyrelsen kommer snart med nya direktiv för hur bemanning på särskilt äldreboende skall beräknas. Det kommer att i framtiden vara individuella behov som skall ligga till grund för bemanningen. Det kan vara dags att börja fundera i de banorna.

Några verksamheter bör Flens kommun sluta med:

• Lägg ned projektet Färdplan Flen. Satsa i stället på åtgärderna ovan.
• Sluta att planera och projektera för nya bostadsområden. Allt för mycket pengar har redan kastats i sjön.
• Sluta tro att Flens kommun är en turistort.
• Spara på administrationen kring den politiska verksamheten.

En av de som var med och fattade beslut om ”Vision Flen 2019” var Roger Tefensee, riksdagsledamot för Centerpartiet. Vad gör han och de andra riksdagsledamöterna från Flens kommun, Lotta Finstorp och Walburga Habsburg Douglas, för att åstadkomma en bättre infrastruktur för kommunen? Vad gör de för att förlägga statlig eller landstingskommunal verksamhet till Flen?

Annonser