MAUD OLOFSSON FREDRIK REINFELDT OCH ANSVAR

När SAAB-affären pågick var Maud Olofsson näringsminister och upprepade likt en papegoja att hon inte riskerade skattebetalarnas pengar. Nu utpekas hon av regeringen som den enda minister som kände till Vattenfalls köp av Nuon. Den affären har kostat skattebetalarna 37 miljarder kronor. Maud Olofsson vill inte uttala sig. Men hon måste ju veta vilka inom regeringen som var informerade om Vattenfalls köp av Nuon. Vad uträttade Maud Olofsson som näringsminister? Hon låg bakom sänkningen av restaurangmomsen, som sannolikt inte ledde till fler sysselsättningstillfällen. Hon införde Rutavdraget som gör att de välbeställda får billig städhjälp. Hon sa ja till utbyggnad av kärnkraften. Hon har verkat för att försämra anställningstryggheten.

       Var det över huvud taget lämpligt att utse Maud Olofsson till näringsminister?

       I Sveriges televisions pratshow ”Hos Jidhe” gick Maud Olofsson 2007 till attack mot sina lärare i gymnasiet, vilket av många upplevdes som osmakligt. Men hennes attack var kanske ett försök att förklara sina dåliga gymnasiebetyg med tvåor i engelska, spanska, tyska, matematik och naturkunskap. Med ett sådant gymnasiebetyg skulle knappast Maud Olofsson ha kommit in på någon högskole- eller universitetsutbildning. Anders Isaksson skrev för några år sedan boken Den politiska adeln. Maud Olofsson förefaller att tillhöra adeln inom Centerpartiet. Hennes far var landstingspolitiker i Västerbottens län. Han var god vän med bland annat Torbjörn Fälldin och Börje Hörnlund. Efter sin gymnasieexamen blev Maud Olofsson bland annat ombudsman i Centerpartiets Ungdomsförbund i Västerbotten. När Börje Hörnlund blev statsråd i Carl Bildts regering 1991 blev Maud Olofsson politiskt sakkunnig. När regeringen Bildt avgick 1994 blev Börje Hörnlund landshövding i Västerbottens län och då fick Maud Olofsson anställning där och fortsatte sedan sin politiska karriär. Man kan undra om Länsstyrelsen i Västerbotten anställt fler handläggare utan akademiska meriter och med så svaga gymnasiebetyg som Maud Olofsson. 

       ”Det är tid för ansvar” uttalade Fredrik Reinfeldt i regeringsförklaringen 2010. ”Det är tid för ansvar” saknar ett ansvarstagande subjekt. Vem skall ta ansvar och för vad? Vem tar ansvar för vapenaffärerna med Saudiarabien? Försvarsminister Sten Tolgfors tar inget ansvar. Han sparkar på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som i sin tur skyller på politikerna. Fredrik Reinfeldt måste väl veta vilka beslut som regeringen har fattat. Det är hög tid att Reinfeldt träder farm och tar ansvar. Varför förlängde regeringen avtalet med Saudiarabien 2010?  Det är dags att Fredrik Reinfeldt träder fram och tar ansvar för Vattenfalls förlustaffärer.

GÖRAN HÄGGLUND ÄR INTE ROLIG. HAN ÄR EN SKOJARE

Jimmy Åkesson som efterträdde Göran Hägglund i Almedalen ansåg att Göran Hägglund var skojig. Men att vara skojig är någonting annat än att vara en skojare. Göran Hägglund är en skojare. Ingen vet vad han egentligen står för. Det är bedrövligt.

        Hösten 2011 framträdde Mats Odell som Hägglunds motkandidat inför partiledarvalet 2012. Odell anses företräda traditionalisterna inom partiet med förankring i Pingströrelsen och Livets ord. Göran Hägglund har anpassade sig till den nya situationen. Tidigare ansåg han att ”politik är inte religion och religion är inte politik”. I den nya situationen förklarade han att ”kristendomen är grunden för det här partiets (Kristdemokraternas) existens, däri ligger vårt berättigande”. Hägglund försöker gå ett slags balansgång mellan traditionalisterna och andra väljare som partiet lockat till sig genom fagert tal om värdegrunder och löften om sänkt skatt.

      I en debattartikel i Dagens Nyheter 8 oktober 2011 skrev han bl.a: ”Den ekonomiska kris som plågar många länder har inte ekonomiska rötter utan handlar om etik. Kristna värden som måttfullhet, förvaltarskap, ödmjukhet, pålitlighet, ärlighet – och ansvar för kommande generationer – har ersatts av en bekymmerslös, lättsinnig otålighet att maximera nyttan för dagen. I alliansregeringen kommer KD framöver att tydligare än någonsin vara den sociala rösten.” Så har det inte blivit.

       Göran Hägglund ingår i en regering som har och har haft sänkta skatter och sänkta ersättningsnivåer vid sjukdom och arbetslöshet som sitt främsta mål. I Almedalen påstod Hägglund att jobbskatteavdrag mest gynnade dem som har de lägsta inkomsterna. Så är det inte. Högst jobbskatteavdrag får de som tjänar ungefär 29000 kronor i månaden och mer. Deras avdrag blir ungefär 1900 kronor månaden. Den som tjänar mindre får lägre bidrag och pensionärer, sjuka och arbetslösa får inget avdrag alls. Hägglund talar gärna om att skatten för pensionärer sänkts. Det handlar om små sänkningar och han talar inte om att pensionerna sänkts med 7 procent åren 2010 0ch 2011.

       Under den tid Göran Hägglund varit socialminister, Maria Larsson äldreomsorgsminister och Stefan Attefall bostadsminister har de ekonomiska klyfterna ökat i samhället, barnfattigdomen ökat och människor hamnat i kläm mellan sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring och vårdskandalerna har avlöst varandra. Sedan den borgerliga regeringen 1991 – 1994 avskaffade Folk- och bostadsräkningen vet vi inte längre hur människor bor och knappast heller hur många vi är. Vi vet att det är bostadsbrist och att många bor trångt. Det enda Stefan Attefall åstadkommit är att det blivit gynnsammare att hyra ut i andra hand. Hägglund berömde sig i Almedalen för att den borgerliga alliansen infört Rotavdraget. Men det avdraget fanns långt innan alliansen bildades och borde ha avskaffats för länge sen. Det är skandal att välbeställda människor kan göra skatteavdrag för lyxrenoveringar av kök och badrum medan miljonprogramsområdena står och förfaller. Dessutom har det visat sig att skattefusket när det gäller rotavdrag är omfattande.

       I Sveriges stortstadsområden finns problemområden som ingen politiker tycks ta sig an på allvar. Där finns dåliga bostäder, arbetslöshet fattigdom, brottslighet och dåliga skolor. De som växer upp i dessa områden växer upp i hopplöshet. Hägglunds lösning torgförde sin lösning i Svenska Dagbladet 1 april 2010. Rubriken på hans artikel var: ”Straff är nödvändigt för allas skull”.  I Almedalen 2011 efterlyste Hägglund på nytt hårdare straff.

       Göran Hägglund, Maria Larsson och Stefan Attefall personifierar en skrämmande skenhelighet. Det finns ett ordspråk för detta beteende:

       ”Om han gör sin röst ljuvlig så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse bor i hans hjärta.” (Ords 26:25)