LOTTA FINSTORP OCH VERKLIGHETEN

Ett riktigt arbetarparti sätter jobben främst skrev Lotta Finstorp i Eskilstuna-Kuriren den 20 september. Som ett tecken på detta framhöll hon att sysselsättningen ökat sedan 2006. Men Moderata samlingspartiet är inget arbetarparti. Sedan 31 december 2006 har Sveriges folkmängd till halvårsskiftet 2013 ökad med nästan 500.000 invånare. Det inte då särskilt anmärkningsvärt att antalet sysselsatta sedan 2006 ökat med 200.000.

       Lotta Finstorp förtiger att under den tid borgerliga alliansen regerat har sysselsättningsgraden minskat och arbetslösheten ökat. Den uppgår nu till drygt åtta procent.

       Moderaternas stora ide var jobbskatteavdrag. Somliga ekonomer ansåg att jobbskatteavdraget skulle leda till lägre lönekrav och att det blev billigare att anställa. Därmed skulle sysselsättningen öka. Jag vet inte om detta var moderaternas tanke. De kanske enbart ville öka klyftorna i samhället. I så fall har de lyckats.  Anders Borgs tanke bakom det femte jobbskatteavdraget är, enligt hans egna uppgifter, att det skall öka den inhemska efterfrågan och därigenom stimulera ekonomin.

       Från moderat håll framhålls ideligen att jobbskatteavdraget främst gynnar små- och medelinkomsttagare. Detta är inte sanning. Om kommunalskatten är 31,5 kronor uppnås nu maximalt jobbskatteavdrag cirka 1900 kronor vid en inkomst på 29 000 kronor per månad. Alla som tjänar mindre får ett lägre jobbskatteavdrag. Den som i år tjänar 20000 kronor får cirka 1350 kronor och den som tjänar 10000 cirka 780 kronor. Walburga Habsburg Douglas påstod i Eskilstuna-Kuriren 18 augusti 2011 att jobbskatteavdraget ger högst avkastning till dem som tjänar minst. Det är inte sant.

        Moderaterna handskas ofta vårdslöst med sanningen. De förfalskade sin historia när Sofia Arkelsten påstod att högern kämpat för demokrati och allmän rösträtt.  Walburga Habsburg Douglas påstod i Eskilstuna kuriren den 18 augusti 2012 att jobbskatteavdraget gynnar fattiga barn. De fattiga barnen finns bland sjuka, arbetslösa och pensionärer. Eftersom de inte får något jobbskatteavdrag är inte hennes påstående sant. Den 27 februari 2012 påstod Sofia Arkelsten i Svenska Dagbladet att ”Jämställdhet går framåt med jobbskatteavdrag”. Eftersom män generellt tjänar mer än kvinnor är det inte sant. De ekonomiska klyftorna mellan män och kvinnor ökar genom jobbskatteavdraget. Kvinnor är till exempel mer sjuka än män och drabbas därför hårdare än män när ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen sänks och den som är sjuk inte får något jobbskatteavdrag.

        Lotta Finstorp gör ett stort nummer av att alliansregeringen nu gör breda sänkningar av den diffrentsierade avgiften till a-kassan. Men hon talar inte om att det var den borgerliga alliansen som införde diffrensiseringen, vilket ledde till att hundratusentals anställde lämnade a-kassan eftersom den blev för dyr. Många av dessa är nu hänvisade till försörjningsstöd.

        Jobbskatteavdraget kostar nu 72 miljarder per år och med ett femte avdrag 84 miljarder. Dessa miljarder skulle ha kunnat satsas på bland annat bostadsbyggande, utbyggnad och underhåll av järnvägen, skolan, och äldreomsorgen. Miljarderna skulle ha kunnat ge hundratusentals jobb. Nu går jobbskatteavdragen bland annat till utlandsresor, nya mobiltelefoner och surfplattor och i en del fall till sparande. Detta minskar inte arbetslösheten.

       I sin bok ”Det sovande folket” förklarade Fredrik Reinfeldt att välfärdsstaten var en omöjlig konstruktion. Nu har han snart helt raserat välfärden påhejad av bland annat Lotta Finstorp.

VILKA VÄRDERINGAR KOMMER ATT VARA STYRANDE FÖR DEN NYUTNÄMNDA ARBETSMARKNADSMINISTERN ELISABETH SVANTESSON

Till ny arbetsmarknadsminister har Reinfeldt utsett Elisabeth Svantesson. Hon har ett förflutit i Livets Ord och i organisationen Ja till livet, har varit abortmotståndare och emot samkönade äktenskap.

      Elisabeth Svantesson har när hon fått frågor om sin tro, sitt abortmotstånd, och sitt motstånd mot samkönade äktenskap svarat att hon stöder regerings politik. Men vad tycker hon egentligen. Med sin bakgrund i Livets Ord förefaller det inte osannolikt att hon är företrädare för framgångsteologin. Framgångsteologin är en kristen teologisk riktning som särskilt betonar att välsignelse är Guds vilja för den kristne, i bemärkelsen materiellt välstånd och helande, och att bibeltrogen tro, positivt tänkande och tiondegivande leder till välgång och välmående. I sin extrema form innebär det övertygelsen att alla kan bli helade och leva i ekonomiskt överflöd idag genom att bli bibeltrogna kristna. Också motsatsen: att sjukdom, handikapp och olyckshändelser som drabbar enskilda personer är Guds straff för individens personliga synd och otro.

      I massmedia har Elisabeth Svantesson uttalat att det måste ställas tuffare krav på de personer som får försörjningsstöd. Det förefaller som om hon vägleds av ordspråket:

 

”Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta, ty hans egen mun driver på honom.” (Ords 16:26)

FLEN FORTSÄTTER FLUMMA

I Eskilstuna-Kuriren den 17 september gick det att läsa att nu finns det en plan för hur skolan skall förändras. Fyra strategier skall lyfta skola, förskola och fritidshem.

 

·        En inspirerande utmanande lärmiljö i mångfald

·        En lärande organisation med fokus på mål och resultat

·        En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap

·        Öppenhet och samverkan

 

Det har tagit två år att komma fram till dessa strategier.

I artikeln i Eskilstuna-Kuriren framhålls att dokumentet ”Strategier för utveckling av Flens kommunala förskolor, skolor och fritidshem 2013 – 19” inte har ett lättillgängligt språk. Detta är alldeles riktigt. För vilka är dokumentet skrivit? För Elever? För Föräldrar? För lärare och skolledare? För politiker? Redan projektplanen för skolprojektet var ett praktexempel på ordbajseri så det är inte förvånande att de strategier som tagits fram för de flesta är obegripliga. Om inte de som leder skolprojektet kan uttrycka sig på ett lättillgängligt sätt hur skall de då kunna få elever, lärare och föräldrar med sig. Är det någon som egentligen förstår innebörden av dessa så kallade strategier. Kan kommunstyrelsens ordförande Stefan Zunko eller kommunalrådet Jan-Erik Larsson utveckla vad innebörden av de fyra strategierna är? De skall ju snart fatta beslut om strategierna. Skolprojektet kan liksom ”Färdplan Flen” liknas vid sagan om ”Kejsarens nya kläder”. Alla spelar med i spektaklet. Men konkreta åtgärder lyser med sin frånvaro.

       Essunge skola i Västergötland var 2007 en av de sämsta i Sverige. 2010 var skolan bäst utan att några ytterligare resurser tillförts. Flens kommun skulle ha kunnat ta efter Essunge skola, vilket jag föreslog redan 2010. Då skulle skolresultaten ha kunnat vara bättre redan nu.